Beckahs blogg läser jag varje dag. Hon är en sådan där storbloggare, som får fyrtiotusen kommentarer på allting hon skriver. Alla vet vem Beckah är.

Och idag, kan man tänka sig, så tipsar hon om en annan blogg. En liten och vit blogg som ingen känner till. MIN BLOGG!!! Helt galet! Men jag gillar det! Tror ni mig inte? Se själva.

Jag har gjort något jag inte gjort på skitlänge. Jag har målat naglarna. Det blev faktiskt rätt bra, jag är nöjd om jag får säga det själv! Vilt och vågat, men bra. Dock är jag lite orolig för vad kollegorna ska säga imorgon, de är ju inte vana vid att se mig så uppiffad.

Jag är med och tävlar om en skötväska från Willvin hos For Small People. Tävlingen avslutas 7/3.

---

 

---

 

 

Krimskrams-Jenny syr de absolut finaste kläderna jag vet! Jag tävlar om en tröja hos henne, klicka här för att vara med! Tävlingen avslutas 12/3.

OS i Vancouver pågår för fullt, så mycket har jag förstått. Det har tydligen gått ganska bra för Sverige också. En hel liten hög med medaljer har det blivit. Jag tycker inte om att kolla på sport. Så därför har jag tyvärr missat typ alla Sveriges medaljer.

Men igår hände det! Jag satt bänkad framför TV'n och herrarnas slalom. Och såg André Myhrer komma trea, kanon! Dock tog jag ingen större notis om det, jublade inte, hoppade inte upp och ner i soffan, satte inte colan i halsen. Jag fattade nämligen inte att han var svensk, förrän jag läste Aftonbladets nätupplaga imorse. Jag trodde att han var typ tysk. Eller holländare.

Alltså, här kommer en matbild till. Men jag är tvungen. Hittade en brödkaka i skafferiet. Smakad och klar. Jäklar vilka gigantråttor vi har här! Grisen och Sparris gör uppenbarligen inte vad de ska.

Om man är lite irriterad på en person, och personen ifråga fakiskt vill veta varför, kan man då säga sanningen? Även om man kanske då råkar tala om för personen att man tycker att hen är en uppblåst, fet, snobbig jävla padda...? Eller är det oartigt?

Typ varannan bild jag lägger upp är en matbild. Så därför tog jag kort efter att jag ätit upp maten idag. Var nämligen absolut tvungen att blogga om denna alldeles ljuvliga middag!! Fick ett infall och fyllde kycklingfilé med vitlöksost och lindade in hela härligheten i bacon och sedan in i ugnen. Till det, ugnsrostade rotfrukter med massa olivolja och flingsalt.

Det var fan heeelt amazing!! Jag är fortfarande imponerad (och mätt)! Vilhelm var inte riktigt lika imponerad. Han sög lite på en morotsbit och drack ett glas mjölk. Bra tycker jag, då blir det smarrig lunch till mig imorgon.

Jag åt inte upp löken och palsternackan. Jag tycker inte om varken röd lök eller palsternacka. Men det minsann vara det när man gör ugnsrostade rotfrukter. Det är som paprika på pizza. Det ska vara där, men man äter det inte.

Okej, här kommer de! Svaren på frågorna. Jag är fortfarande helt betagen av att jag faktiskt fick några frågor.

Har du dansat Ragga någongång?
-Jag har ärligt talat aldrig hört talas om Ragga. Så jag var tvungen att googla för att veta, och nej, jag har aldrig dansat Ragga.

Vad är godast, glass direkt från frysen eller glass som smält lite (mycket)?
-Glass direkt från frysen!! Absolut! Slemmig, halvsmält glass är vidrigt.

Vilken favoritsmak på glass?
-Mer glass!! I regel föredrar jag isglass, men äter jag vanlig glass så ska det vara jordgubb. Eller lakrits. Eller Carte D'ors Rocky Road, med marshmallows i!!

Hur många gånger om dagen säger du "var det bra så?"?
-Intressant fråga Sofie! Såpass intressant att jag var tvungen att ta reda på det. Jag säger inte det efter varje kund, men när jag jobbade igår gjorde jag faktiskt ett litet streck på ett kvitto för varje gång jag yttrade meningen ifråga. Gårdagens antal slutade på 61 gånger, vilket faktiskt är mer än jag trodde!

Vilken tampongstorlek använder du?
-Medium, eller normal som det står på askarna. De blåa OB-askarna alltså.

Tycker du om att laga mat?
-Om det är nydiskat, om Vilhelm inte hänger i mitt byxben, om jag är på humör, om jag inte bara lagar mat åt mig själv och om jag lagar någon god mat, så ja. Då tycker jag om att laga mat.
Om det är som vanligt, det vill säga, en grinig tvååring i byxbenet, diskberg på bänken och blodpudding i stekpannan, då kan jag inte påstå att jag gillar att laga mat. Alls faktiskt.

Varför flyttar du inte till Oslo?
-Ja, alltså. Varför flyttar man till Oslo överhuvudtaget? ;) Ärligt talat, jag vet inte. Jag trivs nog bäst hääär, där jag kan sitta under min korkek och lukta på blommorna...

Vilken hand skriver du med?
-Med penna skriver jag med höger hand, på datorn skriver jag med båda. Och jag tittar inte heller på tangentbordet, vilket jag tror betyder att jag sitter för mycket vid datorn...?

Vad är det mest pinsamma som någon gång hänt dig?
-Jag tror inte att jag har gjort så mycket pinsamt i mitt liv. Eller så är jag helt enkelt inte vettig nog för att fatta att jag borde skämmas som en gris. En sak kommer jag dock att tänka på...
När jag och en kompis var på utomhuskonsert för typ hundra år sedan, vi var väl kring 13-14 år, så stötte vi ihop med en gammal granne. Bytte några ord innan han gick iväg, vi tänkte hänga på vilket vi också gjorde. Och vips, plötsligt stod vi mitt i en koloni av kissande karlar. Vi fattade fortfarande ingenting, utan dök på grannen och fortsatte prata innan vi insåg att jäklar, han står och håller i sin penis. Då drog vi.

Ligger den röda mattan i förrådet eftersom du har rosa golv eller av någon annan anledning?
-Haha, nej. Min röda matta ligger i förrådet för att jag är så jäkla trött på den helt enkelt. Och för att Vilhelm har hällt ut en låda kattsand på den, vilket gör att jag inte riktigt har hjärta att sälja den...

Hur många katter har du och vad heter de?
-Jag har två katter. Grisen och Sparris heter de. Eller Mille och Mini. Eller CH S*Spotless Orwell och S*Jazz-Annas Rosanna. Kär katt har många namn!

Om du var tvungen att välja mellan att alltid lukta lite fis eller alltid ha ett par gamla använda trosor med bromsspår ut och in utanpå byxorna - vad väljer du då?
-Helt klart att alltid lukta lite fis!! Bromsspår är inte riktigt my cup of tea... ;)



Slutligen måste jag publicera en underbar kommentar jag fick av söta Sara, även innehållandes ett par frågor. Blev så ofantligt glad!!

Du är en av, (du är nog den) bästa bloggaren jag vet på att skriva, hur kommer du på allt? Vad är hemligheten bakom att du alltid får till det?(Jag smörar inte, jag är rent av förbannad på mig, avundsjuk kan man kalla det). Jag har kommit på mig själv flera flera gånger att sitta och bläddra igenom hela din blogg. Sluta aldrig skriva, du har talang för det.
-Tyvärr är det frågor jag inte kan svara på. Jag vet inte var jag får allt ifrån, och jag vet inte hur jag "får till det" heller om jag ska vara ärlig. De enda tipsen jag kan ge är nog att läsa mycket (jag läser nog närmare hundra blogginlägg varje dag, samt någon bok ibland ovanpå det), skriva mycket och framförallt ha kul!! Att skriva under press, för att man måste, blir sällan bra.

Vi har fått nya grannar. Vägg i vägg, ett ungt par. De flyttade in i eftermiddags. De har alltså bott vägg i vägg med oss i typ åtta timmar. Jag hatar dem redan.

VEM I HELVETE BORRAR I VÄGGARNA HALV TOLV EN JÄVLA FREDAGSKVÄLL??!! Vilken diagnos har man då?

Vi kollar på OS-repriser, jag och P. P är på besök, inget annat. En kinesiska i blått har precis fått groteskt bra poäng på sitt konståkningsprogram.

P: "Men varför gråter hon?"
Jag: "Men hon är väl glad kanske?! Vad okänslig du är!"
P: "Men jag visste väl inte att hon var glad heller! Jag tänkte att hon kanske hade brutit benet!"

Ja. Hon har nog brutit benet. Det är därför hon vinkar, ler och dansar ur rinken...

Fem hela par i valpens låda! Success! Det var inte igår!! Det här kommer jag att leva på hela helgen, det här är ren och skär lycka.

Igår tänkte jag svara på era frågor. Ja, för jag fick faktiskt frågor!! Men, det gjorde jag inte. Jag kollade på film istället. "P.S I Love You". Jag grät non-stop i en timme, femtiofem minuter och fyrtiotvå sekunder.

Väldigt bra film.

Jag tränar idag. Tränar på att baka bröd, brödbak ingår nämligen i mina framtida livsplaner. Jag ska bli lyxhustru när jag blir stor. Baka lite bröd, föda lite barn, skriva en krönika ibland, hångla med min make (intresseanmälningar mottages på mailen) och klappa katter. Det låter schysst va?

Idag har jag bakat bröd och klappat katter. De andra punkterna var lite svårare att genomföra. Jag har bakat grötbullar. Skitgoda, havregrynsgröt och vetemjöl. Tyvärr äter jag inte ljust bröd, så nu står jag här med fågelmat för ett halvt kompani...

I äkta fjortisanda så drar jag igång en frågestund. Ju mer personligt och pinsamt, desto roligare! Jag lovar inte att svara på alla frågor. Får jag inga frågor alls så gör jag egna, vad fan, man vill ju inte framstå som helt mobbad heller.

Hämtat från Familjeliv. "Igår lagade min man köttfärssås av fryst köttfärs och svamp (som smakade jättegammalt!). Jag och mannen åt. En stund senare fick jag springa på toaletten med diarré. Idag åt jag och sonen av köttfärssåsen och precis samma sak hände idag! Jag fick diarré, och sonen också. Någon mer som fått diarré av gammal svamp?"

Alltså. Varför använder man svampen om den smakar illa? Och varför i hela friden äter man av såsen dagen efter också? Familjeliv är verkligen billig underhållning.

Ibland är apelsinerna på jobbet lite dassiga. Absolut inte fula, oätliga eller äckliga. Bara lite allmänt dassiga. Varför måste kunderna då fråga ifall det är de enda apelsinerna vi har? Vad tror de? Att vi gömmer undan alla fina apelsiner i fikarummet?

Vi städar, jag och Vilhelm. Vi har lite olika definition på "Var sak på sin plats"-meningen. Vi är inte riktigt överens.

Okej, nu börjas det. Jag gick upp tidigt idag, hade planer på att se OS-hockeyn. Vilhelm gick också upp tidigt idag. Hans plan var inte att se hockeyn. Hans plan var att se Cars-filmen, för fjärde gången den här helgen. Vilhelm vann.

Ska det vara såhär? Jag trodde att en till TV kunde vänta tills valpen närmade sig tonåren eller så, det var tydligen ganska naivt av mig.

Det är förändringar på gång! I Sunne kommer plogbilen aldrig före lunch. Hos stor del av Sunne befolkning går invandrare under öknamnet "Chokladtomte". I Sunne känner alla alla. Alla vet också allt om alla. Dessutom vägrar hälften av alla Sunnebor att visa leg, "För du känner ju min morsas kusin, som förövrigt är samma person som min systers pojkvän".

Kort sagt. Jag pallar inte. Min favoritgrupp på Facebook beskriver ganska bra vad jag känner. Sunne är tragiskt, dock kan man ju alltid trösta sig med att det är bättre än Torsby. En klen tröst, men ändå en tröst.

Jag har ställt mig i bostadsköer. Jag har beställt KAU's utbildningskatalog. Jag får se om det blir mer än så.

Fungerar inte kommentarsfunktionen på min blogg eller?! Va? Va? Va?

Det snöar ute. Om någon mot all förmodan har missat det. Hur mycket snö behöver det komma för att man med gott samvete ska kunna ringa jobbet och säga att man tyvärr inte kan komma på hela veckan?

Och ja. Jag har bloggtorka. Jag känner mig totalt jäkla insnöad. Och tack för den söta kommentaren Daniel. Puss!

Jag har inte riktigt tid att blogga. Jag har nämligen hittat en ny community. CaféMama. Typ töntigaste namnet ever, men jag ska banne mig strida för ett namnbyte! Styjkekjam tycker jag är bra. Eller FL's finest.

Jag gillart iallafall. Sidan är fin. Och det är fina, bra medlemmar. Bra folk. Gilla.

Och givetvis, välkommen in!

Igår kom det en DHL-snubbe med stort paket. Paket till mig!! Jag blev både glad, förvånad och tacksam. Trots att det var jag som hade beställt och betalat det. 30,5 kilo. Bara till mig! Lycka!

 

Okej. 30 kilo kattsand, och ett halvkilo kattmat. Roligare kan det vara, men jag blev lycklig iallafall. Milton också. Observera hans tass på nedre bilden, hans tassar är typ sötast i Sunne.

 

Hemkörning av kattsand is verkligen the shit!!

Jag drabbades av plötslig snålhet. Så jag stängde av värmen i hela lägenheten, måste ju tänka lite på elräkningen (troligen lite sent påkommet dock). Istället har jag tänt ett blockljus, sju värmeljus av normalstorlek, två stora värmeljus och två lakritsdoftljus. Det hjälper inte speciellt mycket. Jag fryser om fötterna.

Hur många tända värmeljus behövs för att värma upp 66 kvadratmeter lägenhet?

Norsk polis letar efter en mördare. Därför publicerar de en bild på en fantombil, som mördaren antas ha åkt i.

Jag tittade noga på fantombilen, och jämförde med bilarna på vår parkering. Och jag tror faktiskt att det står hela två fantombilar här ute. Bör jag ringa någonstans?

Jag hade en vansinnigt effektiv dag igår. Helt otroligt mycket hann jag med, jag är fortfarande imponerad över mig själv. Ni som har hängt här ett tag vet att jag är lite trött på Telia. Men igår gjorde jag det. Jag betalade DEN SISTA FUCKING JÄVLA TELIARÄKNINGEN I MITT LIV!!!

Ytterligare 2000 spänn för något som jag, tack vare deras inkompetenta kundservice, inte har den minsta användning för. Kan också rapportera att jag fortfarande inte fått en enda ursäkt av Telia, annat än ett "Hemskt ledsen för det inträffade" av herr Hans G Larsson. Det suger, oh yes!

Nu ska jag börja med projekt Teliablogg. En ilsken liten blogg om mig och alla andra som drabbats av Telias inkompetens. Jag blir arg bara jag tänker på det.

Melodifestival, deltävling 2, igår. Idag, stora rubriker. "Här avslöjas Saades bluff - Mimade i vattenfallet, nu anklagas vinnaren för fusk". Ja, vad säger man...? Nog för att jag är partisk som satan, vem drunkar inte i Erics ögon liksom, men ändå. Ändå. Han mimade typ två meningar av låten. Det var inte förinspelat, hans kör tog sista refrängen.

Dogge Doggelito och Fame Factory-Andreas är det som skriker ut sin avsky i dagens aftonblaska. Ingen av dem gick vidare. Jag ska absolut inte säga att det handlar om ren och skär avjundsjuka. Men det finns ju vissa saker som eventuellt, högst eventuellt, skulle kunna tyda på det.

Nu ska jag fortsätta skråla ikapp med Eric Saade. Låten dyker upp på tuben med jämna mellanrum, har man tur hinner man lyssna på den en gång innan den tas bort. Höhö.

Fråga. Smakar köttbullarna konstigt för att de är gamla, eller för att de legat i frysen ett par månader? Eller en kombination av det?

Det återstår att se. Enligt mina beräkningar lär vi veta det inom sådär fyra-fem timmar.

Vilhelm är sjuk. Jag är sjuk. Och vi är oändligt trötta på varandra idag. Vi bråkar mest om vem det är mest synd om. Och så räknar vi ner tills P kommer hit, tippar att det är typ sju timmar kvar. HÅLL UT!

Och från det ena till det andra. Finns det bestick med snören i, som man kan sätta fast i bordet? Jag har plockat upp Vilhelms bestick fyra gånger nu, och torkat upp hans utspillda vatten två gånger. Vi har inte ens börjat äta än.

En sak jag funderat på. Varför trycker man "Gilla" på sin egen statusuppdatering på Facebook? Existerar det överhuvudtaget någonting som är mer irriterande än det?

Det är dags för fredagsmys! Vi börjar med hemmagjord pizza, fortsätter med en kaskadspya över köksbordet för att sedan avrunda med lite mangoglass i soffan. Fredagsmys med klass!

Och om man nu ska spinna vidare på det här med spyor så måste jag rekommendera päronkräks. Det luktar faktiskt helt okej. Nästan lite gott.

Jag hittade en ny blogg häromdagen. I regel läser jag inte modebloggar, det är emot mina principer. Men ibland kan man rucka på principerna. Vilhelm är nämligen den stora stjärnan i den här bloggen, jajamän.

Ta en kik här. Jag lovar, detta är bara början på karriären!!

Vi har en katt som heter Ebba. Vilhelm kan inte säga Ebba, så han kallar henne för "Pappa". Och det är ganska roligt, det leder till en del missförstånd av den roligare sorten.

- Vem är det som har kissat på golvet i hallen?
- Pappa.

- Vem är det som skriker så fort kylskåpet öppnas?
- Pappa.

- Vem är det som leker med bollarna under soffan?
- Pappa.

Ja, ni fattar. Vi har väldigt roligt här hemma. Jag, Vilhelm och Pappa. Förlåt, Ebba.

Jag är faktiskt sjuk. Jättejättejättesjuk. Och då finns det bara en sak som hjälper, choklaaad!! Ballerina Kladdkaka, chokladkex med massa chokladkräm mellan. Det är ju faktiskt Alla Hjärtans dag på söndag, alltså måste jag jobba lite på kärlekshandtagen. Faktiskt.

Idag är det jag som är sjuk, Vilhelm är förvånansvärt frisk. Och det är ju skitkul. Ska jag vara sjuk så kan ju han också vara det tycker jag, så att man får lite lugn och ro!! Men icke. Lagen om alltings jävlighet kallas det tydligen. Troligen är jag en väldigt dålig mamma som önskar att Vilhelm var sjuk också. Jättesjuk kanske är onödigt, men lite lagom mycket feber och slöhet hade ju inte varit fel...

Överenergisk unge, skittrött mamma. Som upplagt för hyss alltså.

Vetemjölsindränkt köksgolv är vansinnigt roligt. Skällde lite på ligisten som kontrade med "Ussammej!!".

Medan jag städade tvättade han fossingarna, på eget initiativ. "Fiiiin!" utbrast han när han fick syn på mig.

Min lilla ligistunge. ♥ Nu, soffläge i väntan på nästa hyss!

Det sämsta med att vara singel, vet ni vad det är? Jo, det är när man bäddat ner sig i soffan. Med tända doftljus, kuddar, filt och täcke. Datorn på magen, Lyxfällan (förnedring, ja tack!) på TV'n, fjärrisen och mobilen inom räckhåll.

Och sedan upptäcker man att sladden till kameran ligger kvar i köket, så att man inte kan slänga över dagens foton till datorn. Och ensam är man, ingen som hämtar det man ber om. Gah, vet ni hur irriterande det är?!

Såpass irriterande att jag bemödar mig med att skriva ett helt blogginlägg om det istället för att gå och hämta sladdjäveln.

En eftermiddag hemma med en sjuk Vilhelm, Spotify missbrukas lika flitigt som vanligt. Om inte flitigare. Vad gjorde man innan Spotify fanns? Var det då man spelade in blandband direkt från den brusiga radion? Ehrm, ja, så gammal är jag.

En sak som är lite rolig med Spottan är att reklamen ändras utifrån vad man lyssnar på. Tror jag åtminstone. När jag lyssnar på Mika (the love of my life) blir det reklam om Mika (som spelar på Hovet den 18 mars). Lyssnar jag på blonda och brända brudar blir det reklam för Länsförsäkringar.

Lyssnar jag på Mora Träsk blir det reklam om Carola. Logiken i det är?

När jag har 39,6 graders feber orkar jag ingenting. Jag ligger i soffan som en död säl, troligen med ett sugrör i mungipan och danska Paradise Hotel (tack Åsa, det är ju helt outstanding!) på TV'n. Tack och lov har jag inte 39,6 graders feber. Jag jobbar idag.

Vilhelm har däremot 39,6 graders feber. Han är hemma med P (som är på besök, för allmän upplysning). Vilhelm ligger minsann inte i soffan. Han springer på soffryggstödet. Han har inget sugrör i mungipan, han bälgar äppeljuice ur mugg, och gormar "Meeer!!" när det börjar sina. Dessutom jagar han katter, gör kullerbyttor i sängen, kör Bobby Car så däcken skriker och brister ibland ut i okontrollerad gråt.

Det är inte lätt att vara liten. Och det är verkligen inte lätt att ta hand om ett sjukt barn om man själv är sjuk. Men som sagt, jag är frisk. Jag ska jobba!

Tro för allt i världen inte att jag åt upp alla själv. För det gjorde jag faktiskt inte, någon måtta får det vara. Idag var de dessutom hemgjorda, och hemgjorda semlor heter inte semlor utan de heter hemlor. Och jag har bara ätit en enda hemla i år, så jag har definitivt plats och samvete för fler! Semlor bör jag nog skippa fler dock...

 

Det som är på är hjärtan. Bara så att ni vet, och bara så att ni slipper fråga. Det är hjärtan, även om det inte ser ut som det.

Oh, det är inte lätt att vara eftertraktad ska ni veta! Vilhelm är här igen. Och han blir vansinnig om han inte får plats i knät. "Neeer!!" gormar han åt katterna. Går det inte ner slänger han sig på golvet och tjuter. Det känns bra faktiskt. Jag är både älskad och eftertraktad!

Föreställ dig att du är och handlar. Du ska hem och baka bullar, för det tycker du är gott. När du betalat och ska packa i dina varor upptäcker du att du glömt att köpa jäst. Ingen jäst, inga bullar.

Går du då tillbaka in i butiken, hämtar ett paket jäst och går? Eller betalar du jästen?

Ja, antog just det. Du betalar. Varför är det mer okej att snatta en plastpåse för 1,50:- än ett jästpaket för 1,20:-?! Förklara, tack!!

Jag har börjat läsa en ny blogg. Bloggaren bakom bloggen heter Antonia, och egentligen var det hon som började läsa min blogg. Och sedan skrev hon en trevlig kommentar, och sådant gillar jag.

Jag är en ganska enkel människa som lever efter ganska enkla principer. Jag gillar de som gillar mig. Mer avancerat än så behöver det inte vara. Det stämmer typ alltid, med undantag för den rödhårige killen som förföljde mig på mellanstadiet tills jag fick utbrott och gav honom en örfil så att han började gråta. Men det är en parantes. Gillar du mig så gillar jag dig.

Imorse la Antonia upp en bild på en av mina favoritbloggare, Cathy. Och sedan talade hon om att hon och Cathy är bästa kompisar. WTF?! Världen är grymt jävla liten. Att internet är oändligt är inte sant. Det sträcker sig typ till Norrköping, inte längre än så.

Jag tänkte gå till jobbet för en stund sedan. Börjar inte än på ett tag, men jag fick ett ryck. Innan jag gick funderade jag över hur dråpligt det skulle vara om jag glömde något väsentligt, typ byxorna. Haha, komma till jobbet och inse att man inte har några byxor på sig! Garv!

När jag kom ut till soptunnan så insåg jag att jag faktiskt hade glömt något väsentligt. Körde rakt i nattfrillan. Hur kan man glömma att borsta håret och att sminka sig? Helt anbäliväbel!? Jag tappade motivationen helt.

Jag får trösta mig själv med att jag åtminstone var påklädd. Ett rätt! Katching!

Jag är en självplågare. En självplågare utan dess like. Det är därför jag sitter uppe alldeles för sent och lyssnar på Kelly Clarkson-ballader, drar i min avbrutna nagel och är allmänt plågad.

Jag är inte heller endast en självplågare. Jag är också en grannplågare. Jag sjunger nämligen med i Kelly Clarkson-balladerna också. Jävlar vad det skär sig.

Videobloggande är uteslutet. Fråga inte ens. Och förresten har jag satt en tejpbit över webbkameran.

Välkommen till klagomuren!

[gnäll]
Jag är så vansinnigt besviken på en vän. En vän som jag trodde att jag stod väldigt nära. Tydligen var det inte ömsesidigt. Sviken, dissad. Jättedissad till och med. Bajs.
[/gnäll]

Eftersom jag jobbat ikväll så missade jag Melodifestivalen. Katastrof, nästintill. Dock tvingade jag alla mina närstående att rösta på Linda Pritchard i mitt ställle. Perfekt! Min käre kollega D kom in på jobbet en stund efter att det avgjorts.

Och visst, Linda Pritchard hade gått vidare till Andra chansen!! Jag jublade, kysste hans fötter och rullade runt på golvet som en lycklig retriever. Ända tills jag kom hem, och insåg att han LURAT mig. Fy tusan vad han ska få för detta!! Han är fortfarande arg för att Rabih åkte ur Let's Dance igår.

Så, nu planerar jag hämnd. Jag har än så länge två alternativ.

Alternativ 1: Fyll hans skåp på jobbet med alla trasiga mjölpåsar, läckande sköljmedelsförpackningar, kletiga syltburkar och slemmiga clementiner jag kan hitta.

Alternativ 2: Hacka intranätet och lägg ut en officiell inbjudan; "Schlagerfest hos D på lördag, huset bjuder på dricka och underhållning!!".

Fler alternativ tack, vad föreslår ni?

Nu på kvällskvisten kom det in en kille och frågade efter kondomer. På jobbet alltså. Skulle en okänd kille ringa på hemma hos mig och fråga efter kondomer skulle jag bli riktigt rädd. Jag vet att jag är lika barnslig som en hormonstinn 13-åring. Men herregud. Jag kan inte hjälpa det. Jag blir verkligen jättegenerad!!

Han tittade och tittade och tittade innan han tillslut valde ett paket. Och som sagt, jag blir jättegenerad. Också blir jag rädd för att jag ska råka säga något helt opassande, som typ "Knulla lugnt!" istället för "Hejdå!".

Jag bet mig hårt, hårt, i läppen ända tills han gått ut för att undvika att pinsamma grodor skulle hoppa ur min mun... Jag har uppenbarligen problem.

Jag har inget liv. Dessutom är det fredag. Och jag är ensam, skitensam faktiskt! Därför har jag ägnat hela kvällen åt att repetera in texten till Sveriges landsplåga. Texten sitter nu!

 

Since I moved here all I do is mysa mys!

Åh, det blir alltid såhär när jag ska äta något!!

Sylt på gaffelns skaft. "Whåååtävä!" tänker man först och slickar av gaffeln. Sedan äter man lite, kliar sig på hakan, klappar katten, äter lite mer, skriver ett par meningar på datorn. Och då upptäcker man att man trots slickandet blivit kletig på handen.

Och då är det ingenting att göra åt, att byta gaffel hjälper nämligen inte när man redan har kliat sig på hakan, klappat katten och kletat ner tangentbordet. Åh, vad jag hatar sådant här!!

Jag har hela dagen undrat varför det är så stilla. Stilla på nätet alltså. Det ekar nästan, ho-hoooo?!

Antal vänner online på MSN: 0.
Antal intressanta inlägg på Familjeliv: 0.
Antal roliga diskussioner på Aftonbladet: 0.
Antal ovänner online på MSN: 1.

Stack nyss näsan utanför dörren, och bristen på nätaktivitet fick sin förklaring. Det är vindstilla, sol och blott två minusgrader! Aha, där har vi det! Om någon (mot all förmodan) är inne och läser det här, GÅ UT. Och NJUT!

Årets unga kock 2010 är på Nyhetsmorgon idag. Steffo och Jenny Ooh'ar och Mm'ar ikapp, gott är det tydligen. Men det här med Årets unga kock. Jag undrar hur de kan ha utsett Årets unga kock 2010 redan nu, i februari. Tänk om det kommer värsta stjärnskottet (typ jag) om en månad och tar över allting, då kan ju inte han som sitter där i morgonsoffan vara Årets unga kock 2010?

Dessutom ser han ut att vara 32 år. Och det är inte speciellt ungt tycker jag.

Årets unga kock 2010? Han är carnivor förresten. Eller kannibal, välj själv.

Men vad fan. Bloggen krånglar idag, igen. Eller är det bara jag som inte ser inlägget jag postade imorse? Jag tror att det är osynligt för alla. Jag har nämligen inte fått en enda kommentar på det.

För i helvete. Blogg.esse, SKÄRP ER!!

Vilhelm är en väldresserad unge. Varje gång jag tar fram kameran och hojtar "Pooosa!!" så gör han just det. Posar. Och posar, och posar.

Nedan, Vilhelms studentbild år 2027.

Jag älskar förnedrings-TV. Lyxfällan, Du är vad du äter, you name it. Jag älskar det! Jag älskar att höra hur det berättas om de tusentals sms-lån huvudpersonerna tagit, vilka ofantliga skulder de har. Eller när Anna Skipper dukar upp bordet med horribla mängder mat, fett och äckel i mängder. Åh, då njuter jag verkligen!! De är fattigare, mer oekonomiska, fetare och har sämre diciplin än mig. Jag bara njuter!

Det är också av ungefär samma anledning, fast bakvänt, som jag undviker att titta på Paradise Hotel. Jag står helt enkelt inte ut med att se superslimmade, långa och brunbrända människor i solen. Och dessutom får de ligga också.

Yes! Valpen fattar hur det ska vara!! Jag lyssnade inte alls på Takida hela graviditeten. Och jag lyssnar typ inte alls på dem nu. Och speciellt inte flera timmar om dagen. Det här har han faktiskt kommit på själv. Yes!

Höjden av besvikelse. Ja, det är väl när man sitter och väntar på att någon ska höra av sig. Någon som sagt att hen ska höra av sig under eftermiddagen. Ögon och öron på helspänn. Plötsligt piper telefonen till. Eufori! Jag finns, jag är inte bortglömd, mitt telefonnummer existerar.

"Hej! Du vet väl om att du kan surfa snabbt och obegränsat i din mobil för 149 kr/månad?"

Dra åt helvete 3.

Efter lite inspiration av Beckah tänkte jag lägga upp en "Dagens outfit". Men inte varje dag, ingen chans. Det här är ju ingen jäkla modeblogg!!

Vilhelm har på sig;
- Bamsetröja med mangoyoughurt på.
- Mjukisbyxor som är för små och bak-och-fram.
- Inga strumpor.
- Rosa napp.

Mamman har på sig;
- Randig tröja från H&M's höstkatalog 2004. "Fiiiin!" sa Vilhelm imorse när jag klädde mig.
- Skitiga och slitna mjukisbyxor (med hål i grenen).

Jag har vabbat idag. Vilhelm hostar, harklar sig och snoret fullkomligt sprutar ur hans näsa. Jag vet inte vem som tycker att det här med VAB är jobbigast, jag eller Vilhelm. Han är nog ganska trött på mig. Och tröttare lär han bli, imorgon är vi lediga. Yay, vad roligt vi ska ha!! Vilka nervsammanbrott vi ska få på varandra!!

Nä, tänkte väl det. Något vettigt har vi inte heller fått gjort. Ja, förutom Vilhelm då. Han har bakat muffins. Kattsandsmuffins.

Ibland när jag går igenom bebisavdelningen i en klädaffär blir jag sådär konstig. Allting blir rosa, fluffigt och jag Åååh'ar och Oooh'ar helt okontrollerat. Dock (här tänkte jag skriva tyvärr, men det menar jag inte) så har jag ingen knubbig liten bebis att ikläda dessa skapelser som framkallar Åååh'anden och Oooh'anden i mängder.

Så, jag har funderat. Är det okej att köpa bebiskläder för framtida bruk? Alltså att använda den dagen jag är gift, har fast jobb, stort hus i skärgården, parmiddagar varje fredag, segelbåt och egen hushållerska och eventuellt (högst eventuellt!!) skulle känna något behov av att göra en bebis. Är det okej? Lite overkill kanske?

Vilhelm har bajsat. Bara så att ni vet. Riktigt, riktigt illaluktande bajs handlar det om. Jag ooorkar inte!!

Igår fick jag det bekräftat. Sms'a aldrig med hämndlystna ex. Don't do it. Åtminstone inte om du inte pallar att höra sanningen.

"Haha, trodde du verkligen att jag var tillsammans med dig för att jag tyckte att du var intelligent??! Hahaha, vad gulligt!!"

Thank yooou!!

Hur kan en så liten människa orsaka så mycket kaos? Jag bara undrar. Kaos, kaos, kaos. Vilhelm kom hit till mig och en välstädad lägenhet för ett dygn sedan. Nu är lägenheten inte välstädad längre. Inte alls.

Och hur tusan lagar man mat med ett sådant yrväder? Slänga i biffarna i stekpannan. Springa ut i badrummet där yrvädret gör sitt bästa för att rensa kattlådan. Springa tillbaka till köket, vända biffarna. Yrvädret häller vatten på kattsanden och på golvet, resulterar i kattsandslerageggamoja. Börjar städa upp, gräddsåsen på spisen kokar över. Ut i köket, rädda det som räddas kan av såsen. Tillbaka till badrummet, hittar yrvädret liggandes i kattsandslerageggamojan... Ja, ni fattar. Kaos.