Dassig apelsin.
Ibland är apelsinerna på jobbet lite dassiga. Absolut inte fula, oätliga eller äckliga. Bara lite allmänt dassiga. Varför måste kunderna då fråga ifall det är de enda apelsinerna vi har? Vad tror de? Att vi gömmer undan alla fina apelsiner i fikarummet?
Jäst vs plastpåse.
Föreställ dig att du är och handlar. Du ska hem och baka bullar, för det tycker du är gott. När du betalat och ska packa i dina varor upptäcker du att du glömt att köpa jäst. Ingen jäst, inga bullar.
Går du då tillbaka in i butiken, hämtar ett paket jäst och går? Eller betalar du jästen?
Ja, antog just det. Du betalar. Varför är det mer okej att snatta en plastpåse för 1,50:- än ett jästpaket för 1,20:-?! Förklara, tack!!
Går du då tillbaka in i butiken, hämtar ett paket jäst och går? Eller betalar du jästen?
Ja, antog just det. Du betalar. Varför är det mer okej att snatta en plastpåse för 1,50:- än ett jästpaket för 1,20:-?! Förklara, tack!!
Jag blir jättegenerad.
Nu på kvällskvisten kom det in en kille och frågade efter kondomer. På jobbet alltså. Skulle en okänd kille ringa på hemma hos mig och fråga efter kondomer skulle jag bli riktigt rädd. Jag vet att jag är lika barnslig som en hormonstinn 13-åring. Men herregud. Jag kan inte hjälpa det. Jag blir verkligen jättegenerad!!
Han tittade och tittade och tittade innan han tillslut valde ett paket. Och som sagt, jag blir jättegenerad. Också blir jag rädd för att jag ska råka säga något helt opassande, som typ "Knulla lugnt!" istället för "Hejdå!".
Jag bet mig hårt, hårt, i läppen ända tills han gått ut för att undvika att pinsamma grodor skulle hoppa ur min mun... Jag har uppenbarligen problem.
Han tittade och tittade och tittade innan han tillslut valde ett paket. Och som sagt, jag blir jättegenerad. Också blir jag rädd för att jag ska råka säga något helt opassande, som typ "Knulla lugnt!" istället för "Hejdå!".
Jag bet mig hårt, hårt, i läppen ända tills han gått ut för att undvika att pinsamma grodor skulle hoppa ur min mun... Jag har uppenbarligen problem.
Dagens kund, del 7.
Dagens kund kommer in med en burk stenbitsrom i högsta hugg.
-Jag skulle vilja lämna tillbaka den här!!
-Jaha, är det något fel på den?
-Ja, det kan du lita på! Den både luktar och smakar FISK!
Jag blev lite ställd faktiskt. Stenbitsrom är ju faktiskt fiskägg. Då borde det ju rimligen smaka just fisk?
-Jag skulle vilja lämna tillbaka den här!!
-Jaha, är det något fel på den?
-Ja, det kan du lita på! Den både luktar och smakar FISK!
Jag blev lite ställd faktiskt. Stenbitsrom är ju faktiskt fiskägg. Då borde det ju rimligen smaka just fisk?
Dagens kund, del 6.
Jag jobbade dag i postutlämningen häromdagen. Vilket också betyder att jag var den som tog alla inkommande samtal.
Jag: Välkommen till ICA i Sunne.
Kund: Ja, jag undrar hur länge ni har öppet?
Jag: Till 22.
Kund: Hur länge har Coop öppet?
Jag: Till 21 tror jag? (Jo, jag har stenkoll på deras öppettider men det kan jag inte erkänna).
Kund: Jag hittar inget telefonnummer till dem, har du det?
Jag: Eh, nej.
Kund: Ja, jag har letat i telefonkatalogen! Varför finns inte det med?
Jag: Ptja, jag vet inte riktigt... Jag jobbar ju på ICA.
Kund: Tror du att jag hittar det om jag slår på Konsum eller Domus istället?
Jag jobbar på ICA. Inte på nummerupplysningen. Och jag älskar mitt jobb, det tål att sägas igen. Och igen. Och igen.
Jag: Välkommen till ICA i Sunne.
Kund: Ja, jag undrar hur länge ni har öppet?
Jag: Till 22.
Kund: Hur länge har Coop öppet?
Jag: Till 21 tror jag? (Jo, jag har stenkoll på deras öppettider men det kan jag inte erkänna).
Kund: Jag hittar inget telefonnummer till dem, har du det?
Jag: Eh, nej.
Kund: Ja, jag har letat i telefonkatalogen! Varför finns inte det med?
Jag: Ptja, jag vet inte riktigt... Jag jobbar ju på ICA.
Kund: Tror du att jag hittar det om jag slår på Konsum eller Domus istället?
Jag jobbar på ICA. Inte på nummerupplysningen. Och jag älskar mitt jobb, det tål att sägas igen. Och igen. Och igen.
Dagens kund, del 5.
En stammis var in häromdagen. En kortvuxen man i 40-årsåldern, med lite gråsprängt hår och plirande ögon. Han är speciell, väldigt speciell.
-Jag vill ha en stake! sa han.
-Ehm, ja? En ljusstake kanske du menar?
-Nej, en stake ska jag ha. Ingen ljusstake.
Vi provade med ljusstakar med ljus, utan ljus, elektriska, icke-elektriska. Men ingen uppfyllde hans krav. "En stake ska jag ha, ingen ljusstake!". Sedan gav vi upp, och fnissade lite istället. Jag hoppas att han hittade sin stake i någon annan butik, för utan stake vill man ju inte vara!
-Jag vill ha en stake! sa han.
-Ehm, ja? En ljusstake kanske du menar?
-Nej, en stake ska jag ha. Ingen ljusstake.
Vi provade med ljusstakar med ljus, utan ljus, elektriska, icke-elektriska. Men ingen uppfyllde hans krav. "En stake ska jag ha, ingen ljusstake!". Sedan gav vi upp, och fnissade lite istället. Jag hoppas att han hittade sin stake i någon annan butik, för utan stake vill man ju inte vara!
Dagens kund, del 4.
Dagens kund var en arg kund. Som kom instormandes i postavdelningen och skällde ut mig för att den kylda trepepparsåsen gått ut i datum. "Hela jävla kylen är ju full av gammal mat!! Ni ska fan inte ha sån gammal skit framme!". Varför förtjänar jag skäll för att charken missat två burkar med utgått datum (nej, det var inte fler än två)?
Jag älskar mitt jobb.
Jag älskar mitt jobb.
Människor, människor.
Att sitta i kassan är så otacksamt. Så grymt jävla otacksamt! Jag får ta skit för hela butikens misstag, trots att jag är typ längst ner i ledet. Så otacksamt. Jag har i eftermiddag haft den otrevligaste kunden i mitt liv. Jag brukar vara rätt bra på att skaka av mig otrevligheter, men blir ju härdad, men inte idag. Offentlig utskällning för något som jag personligen inte har ett skit med att göra? Lovely. Människor borde verkligen tänka sig för hur de uttrycker sig. Verkligen.
När jag var 16, och ovetandes om människors svarta insida, så sa jag alltid att jag ville jobba med människor. Det lät mysigt, gemytligt, trevligt. Det är tur att man kan ändra sig! Jag vet inte vad jag ska bli när jag blir stor, men en sak är klar, jag ska inte träffa människor. Inte se människor. Och framförallt inte försöka prata och resonera med människor.
När jag var 16, och ovetandes om människors svarta insida, så sa jag alltid att jag ville jobba med människor. Det lät mysigt, gemytligt, trevligt. Det är tur att man kan ändra sig! Jag vet inte vad jag ska bli när jag blir stor, men en sak är klar, jag ska inte träffa människor. Inte se människor. Och framförallt inte försöka prata och resonera med människor.
Dagens kund, del 3.
Jag jobbade kväll igår. Den här veckan har vi extrapris på julstjärnor, 15 spänn styck. Bra pris med andra ord! Sent igårkväll kom en medelålders herre in och skulle köpa ett par stycken, tyvärr var de slut. Väldigt slut. Herrn muttrade lite surt, men accepterade iallafall och fortsatte handla.
Efter några minuter kom han till mig och skulle betala. Han var sista kunden i kön, och jag stängde kassan. Herrn glodde barskt på mig, och sedan sa han åt mig att sitta kvar. "Jag ska kolla kvittot först. Det stämmer aldrig här.". "Ojdå, det var ju inte bra!", tyckte jag. Uppenbarligen stämde det iallafall, och han klampade iväg. "Jaha, det stämde eller?" kunde jag inte låta bli att fråga. "Ja, men det var nog första gången!! Det gör aldrig det i den här affären!!" gormade herrn. I sådana lägen vill man bara upplysa om att Coop ligger på andra sidan parkeringen.
Jag älskar mitt jobb.
Efter några minuter kom han till mig och skulle betala. Han var sista kunden i kön, och jag stängde kassan. Herrn glodde barskt på mig, och sedan sa han åt mig att sitta kvar. "Jag ska kolla kvittot först. Det stämmer aldrig här.". "Ojdå, det var ju inte bra!", tyckte jag. Uppenbarligen stämde det iallafall, och han klampade iväg. "Jaha, det stämde eller?" kunde jag inte låta bli att fråga. "Ja, men det var nog första gången!! Det gör aldrig det i den här affären!!" gormade herrn. I sådana lägen vill man bara upplysa om att Coop ligger på andra sidan parkeringen.
Jag älskar mitt jobb.
Rapport från ett saffranshelvete.
Jag måste be om ursäkt. Om ursäkt för att mitt bloggande är ganska sällsynt. Jag jobbar. Och jobbar, och jobbar. Jobbet går till största delen ut på att informera kunderna om att ICAs saffran kostar 32,90:- och Santa Marias saffran kostar 36,90:-.
Ja, för ett halvt gram.
Ja, det är bara ett halvt gram i.
Ja, det är dyrt.
Ja, det är hutlöst dyrt.
Ja, skörden har varit dålig.
Ja, vi får äta lussekatterna med andakt.
Ja, men prishöjningen är inte mitt fel.
Ja, det kostar lika mycket på Coop.
Nej, det kostar inte lika mycket på apoteket. Det kostar mer.
Ja, det är dyrare än guld.
Ja, som sagt, det är hutlöst dyrt.
Och JA, vi får äta lussekatterna med andakt.
Baka inga förbannade lussekatter då!! Jorden går inte under utan saffransbröd, det blir jul iallafall!!
Dagens kund, del 2.
Har nog skrivit om det här fenomet tidigare. Kunder som plockar på sig ett antal varor, och upptäcker först när de ska lassa upp på bandet i kassan, att det är något som läcker. Deras första reaktion är så gott som alltid att springa och ställa tillbaka den trasiga varan i hyllan. Jag förstår inte detta. Någon annan vill väl inte ha läckande sköljmedel eller en trasig påse med o'boy?
Idag hände det igen. En medelålders dam kom fram till kassan och började plocka upp sina varor. När hon lyfte upp kartongen med havregryn (ja, havregryn finns både i kartong och i påse) upptäckte hon att den läckte. Hon sa till mig att hon skulle gå och hämta en ny förpackning, och sedan greppade hon den trasiga kartongen och började gå iväg. "Jag kan ta den här!" hojtade jag. "Men varför då? Jag ska ändå tillbaka till hyllan och hämta en ny.". Eh, ja. Vad säger man? "Jo, men andra kunder kanske inte heller vill ha läckande kartonger med havregryn?".
Ja, som sagt. Mycket lustigt fenomen, som jag faktiskt inte kan förstå.
Idag hände det igen. En medelålders dam kom fram till kassan och började plocka upp sina varor. När hon lyfte upp kartongen med havregryn (ja, havregryn finns både i kartong och i påse) upptäckte hon att den läckte. Hon sa till mig att hon skulle gå och hämta en ny förpackning, och sedan greppade hon den trasiga kartongen och började gå iväg. "Jag kan ta den här!" hojtade jag. "Men varför då? Jag ska ändå tillbaka till hyllan och hämta en ny.". Eh, ja. Vad säger man? "Jo, men andra kunder kanske inte heller vill ha läckande kartonger med havregryn?".
Ja, som sagt. Mycket lustigt fenomen, som jag faktiskt inte kan förstå.
Dagens kund.
Dagens kund, kanske borde det bli en ny kategori? Imorse, äldre man lägger upp två påsar Vicks halstabletter på bandet. Han verkar inte riktigt kry, feberglansiga ögon och harklar och snörvlar. "Det blir 23 kronor." säger jag. Han tittar gravallvarligt på mig och säger; "Du, de här hjälper mot sådan där svininfluensa va?"
Det var imorse, vid 11-tiden. Sedan dess har jag hållt andan och mina händer har badat i sprit.
Ssssssnake.
Har spenderat hela dagen i kassan. Hela dagen. 10 timmar, det är typ sedan jag vaknade. Vaknade ja, snoozade var femte minut i 1½ timme innan jag tog mig upp. Missade nyheterna. Missat att köpa smör, lika med ingen frukostmacka. Missade personalmötet. Bra början, helt klart!
En dam som var inne nu ikväll hade missat hon också. Missat humöret, helt klart. När jag upplyste henne om att den efterfrågade Gourmet Creme Fraichen inte fanns längre spände hon ögonen i mig, och väste som en huggorm. "Jag tycker det är väldigt tråkigt när sådant här händer!!", väste hon fram innan hon slingrade ut ur butiken.
Jag älskar mitt jobb.
En dam som var inne nu ikväll hade missat hon också. Missat humöret, helt klart. När jag upplyste henne om att den efterfrågade Gourmet Creme Fraichen inte fanns längre spände hon ögonen i mig, och väste som en huggorm. "Jag tycker det är väldigt tråkigt när sådant här händer!!", väste hon fram innan hon slingrade ut ur butiken.
Jag älskar mitt jobb.
Hejdå, nu?
Det händer att det kommer in kunder som gör mig illa till mods. Ibland är det sådana där a-lagare som inte har koll på vare sig upp eller ner, ditt eller mitt. Och ibland är det helt vanligt folk. Eller folk som blir vansinniga för att charken inte har öppet till 22.00 varje kväll. Eller för att vi inte säljer Dumle i lösvikt. Eller ungdomar med jeansväst som blir både förbannade och förnärmade för att jag kollar leg när de köper snus, trots att de är knappt 19 år.
Dock finns det två kategorier av kunder som är läskigare än andra. Dels de som har solglasögon inomhus, när det till och med är mörkt ute. Vad döljer de? Och dels sådana som handlar massor, betalar och säger hejdå när de fortfarande står framför mig för att sedan stå längst ner vid kassabandet och packa i sina kassar i en halv evighet. Det gör mig riktigt illa till mods.
Dock finns det två kategorier av kunder som är läskigare än andra. Dels de som har solglasögon inomhus, när det till och med är mörkt ute. Vad döljer de? Och dels sådana som handlar massor, betalar och säger hejdå när de fortfarande står framför mig för att sedan stå längst ner vid kassabandet och packa i sina kassar i en halv evighet. Det gör mig riktigt illa till mods.
Nu ska vi se.
Så typiskt mig. Idag råkade jag säga "Nu ska vi se..." till en blind kund. Tänka innan jag talar är inte min starka sida.
Ångest!
Jag får verkligen jobbångest. En helg i månaden är riktigt pest, jobbar lördag eftermiddag/kväll, och söndag fram till klockan 16. Är som sagt bara en helg i månaden, men det känns! Åh, ångest, ångest, ångest! Kan ge mig fan på att kunderna varken är trevliga, snygga eller medgörliga ikväll. Jag känner mig inte alls så, trevlig och snygg. Nä.
Mera logik.
Fråga; Om man är i en ny butik, och letar efter marsansås. Var letar man då?
Svar; De allra flesta kunder letar på charkavdelningen. Det är inte bra. Tro det eller ej, men man bör leta kring mjöl- socker- och efterrättsavdelningen.
Logik.
Det är väldigt vanligt att kunder tar en plastpåse till sina bananer. Och det är väldigt ovanligt att kunder tar en plastpåse till sitt blomkålshuvud. Det tycker jag är konstigt, det saknar logik helt klart. Bananer skalar man, blomkål inte. Förklaring?
Dagens snålljåp.
Jobbade igårkväll. Framåt sju-tiden kom det två herrar till kassan, gissar att de skulle hem och se på hockey. Chips, jordnötter, öl. Den ena betalade med sitt kort, precis när han skulle dra kortet så uppmärksammade den andra att de glömt att ta en påse. Den betalade väste "Schhh, vi tar det sedan!". Tämligen högt. Han såg lite skamsen ut när han insåg att jag hade hört. Men ptja, jag bjöd på påsen iallafall!
Träsmak i häcken.
Ja, det är en ganska bra beskrivning av dagen... Har tillbringat i stort sett hela dagen i Karlstad, postkurs! Svinbra, om man inte kan posten vill säga. Skittråkigt och totalt värdelöst om man kan posten sedan drygt tre år tillbaka. Men, det kan ändå vara kul med lite omväxling! Se något annat än Icas stammisar och ljusgula lunchrum. Dessutom satt jag mittemot en kopia av Erik Ljung, ett tag var jag osäker på om det verkligen inte var han? Men nej, det var det inte.
