Spontana tårar?
Jag tittar på Lyxfällan. För förnedrings-tv är det bästa jag vet, efter kaffe på morgonen och icke-flagnande nagellack. De har börjat med en ny grej i Lyxfällan. Och det var på tiden, med tanke på att Charlie och Mattias har yttrat exakt samma repliker i exakt samma ordning i exakt varje program sedan 2005.
Nyskapande är alltid roligt. Nu vävs det nämligen in lite äkta känslor i programmet. Efter cirka 35 minuters programtid inser Mattias att man måste sälja familjens bil/båt/moped. Och då kommer det, tårarna. Familjefadern bryter ihop, gråter och hulkar som ett barn med ryggen mot de förtjusta kameramännen. Förtjusande.
Jag undrar, gör de upp det här innan? Liksom, "Hey, äre okäj ifall ru gråter å hulkar lite efter typ 35 minuter å 17 sekunder?". Eller är det helt spontant?
Nyskapande är alltid roligt. Nu vävs det nämligen in lite äkta känslor i programmet. Efter cirka 35 minuters programtid inser Mattias att man måste sälja familjens bil/båt/moped. Och då kommer det, tårarna. Familjefadern bryter ihop, gråter och hulkar som ett barn med ryggen mot de förtjusta kameramännen. Förtjusande.
Jag undrar, gör de upp det här innan? Liksom, "Hey, äre okäj ifall ru gråter å hulkar lite efter typ 35 minuter å 17 sekunder?". Eller är det helt spontant?
Den svenska avundsjukan.
Melodifestival, deltävling 2, igår. Idag, stora rubriker. "Här avslöjas Saades bluff - Mimade i vattenfallet, nu anklagas vinnaren för fusk". Ja, vad säger man...? Nog för att jag är partisk som satan, vem drunkar inte i Erics ögon liksom, men ändå. Ändå. Han mimade typ två meningar av låten. Det var inte förinspelat, hans kör tog sista refrängen.
Dogge Doggelito och Fame Factory-Andreas är det som skriker ut sin avsky i dagens aftonblaska. Ingen av dem gick vidare. Jag ska absolut inte säga att det handlar om ren och skär avjundsjuka. Men det finns ju vissa saker som eventuellt, högst eventuellt, skulle kunna tyda på det.
Nu ska jag fortsätta skråla ikapp med Eric Saade. Låten dyker upp på tuben med jämna mellanrum, har man tur hinner man lyssna på den en gång innan den tas bort. Höhö.
Dogge Doggelito och Fame Factory-Andreas är det som skriker ut sin avsky i dagens aftonblaska. Ingen av dem gick vidare. Jag ska absolut inte säga att det handlar om ren och skär avjundsjuka. Men det finns ju vissa saker som eventuellt, högst eventuellt, skulle kunna tyda på det.
Nu ska jag fortsätta skråla ikapp med Eric Saade. Låten dyker upp på tuben med jämna mellanrum, har man tur hinner man lyssna på den en gång innan den tas bort. Höhö.
Samband?
En eftermiddag hemma med en sjuk Vilhelm, Spotify missbrukas lika flitigt som vanligt. Om inte flitigare. Vad gjorde man innan Spotify fanns? Var det då man spelade in blandband direkt från den brusiga radion? Ehrm, ja, så gammal är jag.
En sak som är lite rolig med Spottan är att reklamen ändras utifrån vad man lyssnar på. Tror jag åtminstone. När jag lyssnar på Mika (the love of my life) blir det reklam om Mika (som spelar på Hovet den 18 mars). Lyssnar jag på blonda och brända brudar blir det reklam för Länsförsäkringar.
Lyssnar jag på Mora Träsk blir det reklam om Carola. Logiken i det är?
En sak som är lite rolig med Spottan är att reklamen ändras utifrån vad man lyssnar på. Tror jag åtminstone. När jag lyssnar på Mika (the love of my life) blir det reklam om Mika (som spelar på Hovet den 18 mars). Lyssnar jag på blonda och brända brudar blir det reklam för Länsförsäkringar.
Lyssnar jag på Mora Träsk blir det reklam om Carola. Logiken i det är?
Dessutom får de ligga.
Jag älskar förnedrings-TV. Lyxfällan, Du är vad du äter, you name it. Jag älskar det! Jag älskar att höra hur det berättas om de tusentals sms-lån huvudpersonerna tagit, vilka ofantliga skulder de har. Eller när Anna Skipper dukar upp bordet med horribla mängder mat, fett och äckel i mängder. Åh, då njuter jag verkligen!! De är fattigare, mer oekonomiska, fetare och har sämre diciplin än mig. Jag bara njuter!
Det är också av ungefär samma anledning, fast bakvänt, som jag undviker att titta på Paradise Hotel. Jag står helt enkelt inte ut med att se superslimmade, långa och brunbrända människor i solen. Och dessutom får de ligga också.
Det är också av ungefär samma anledning, fast bakvänt, som jag undviker att titta på Paradise Hotel. Jag står helt enkelt inte ut med att se superslimmade, långa och brunbrända människor i solen. Och dessutom får de ligga också.
The love of my life.
18 mars 2010 är en stor dag. Dels fyller Lindah 25 (höhö) år. Och dels spelar han med stort H i Globen i Stockholm. The love of my life, Mika. Om någon råkar ha en biljett och ett hotellrum över så kan jag tänka mig att ställa upp! Eller åtminstone fundera på det.
Mika - Happy Ending
Erik! Och Eriks pinsamma flickvän.
Okej, nu ska jag sluta blogga om Idol. Och bli normal igen. Men jag måste bara tala om att Erik vann, hej och hå! Jag vet inte vem som grinade mest, jag eller Erik, när vinnarlåten framfördes.
Dock fick den fina stämningen (och även glädjetårarna) ett abrubt slut när Eriks flickvän (?) entrade scenen. Maken till pinsam brud har jag aldrig skådat! En kram hade varit okej, men hon stod och hängde på honom mer eller mindre hela låten. Sedan började hon dansa lite chict också. Då tog jag fram skämskudden.
Dock fick den fina stämningen (och även glädjetårarna) ett abrubt slut när Eriks flickvän (?) entrade scenen. Maken till pinsam brud har jag aldrig skådat! En kram hade varit okej, men hon stod och hängde på honom mer eller mindre hela låten. Sedan började hon dansa lite chict också. Då tog jag fram skämskudden.
Oh my.
Det är sjukt jämt. Vilken rysare. Lugn fredagskväll i soffan, jo eller hur. Jag är livrädd.
Shit.
Något annat som precis slog mig är, vad sjutton ska jag blogga om när Idol är slut? Över? Finito?
Shit.
Något annat som precis slog mig är, vad sjutton ska jag blogga om när Idol är slut? Över? Finito?
Eufori!
Idolfinal, idolfinal, idolfinal. Eufori! Skakar, hyperventilerar och har ont i magen. Kvalar jag in som fjortis nu?
Det närmar sig.
Idag är det dagen med stort D. Det är Idolfinal. Ikväll. Calle eller Erik, Erik eller Calle? Erik hoppas jag. Calle tror jag. Eller ja, jag tror att jag tror att Calle vinner. Men jag vet inte.
Jag är nervös faktiskt. Jättenervös. Så nu ska jag sitta på mina händer ända till klockan 20. Huh.
Idolfredag.
Idolfredag! Ikväll blir det soffhäng, tacos (i soffan, mums!) och Idol. Jag är faktiskt lite besviken på juryn. Idolerna ska idag sjunga två låtar, en låt som det är tänkt att de ska briljera i, och en som är tänkt som en riktig utmaning.
Calles och Toves "svåra" låtar är riktigt svåra. Men låten som är tänkt som en utmaning för Erik är Iron Maidens gamla dänga "Run to the hills". Är det en utmaning för Erik? Nej, han har sjungit flera liknande låtar i tävlingen, och briljerat varenda gång. Det här stinker lite faktiskt, det känns som att juryn försöker styra Erik mot en finalplats.
Oavsett låt tror jag att Erik sitter säkert ikväll, jag tror även att han sitter säkert nästa vecka. Han är, i mina ögon, en given vinnare och har så varit sedan första audition. Det är lite roligt, Erik och Calle har varit mina stora favoriter hela vägen! Jag verkar ha öga (och öra) för sådant här.
Calles och Toves "svåra" låtar är riktigt svåra. Men låten som är tänkt som en utmaning för Erik är Iron Maidens gamla dänga "Run to the hills". Är det en utmaning för Erik? Nej, han har sjungit flera liknande låtar i tävlingen, och briljerat varenda gång. Det här stinker lite faktiskt, det känns som att juryn försöker styra Erik mot en finalplats.
Oavsett låt tror jag att Erik sitter säkert ikväll, jag tror även att han sitter säkert nästa vecka. Han är, i mina ögon, en given vinnare och har så varit sedan första audition. Det är lite roligt, Erik och Calle har varit mina stora favoriter hela vägen! Jag verkar ha öga (och öra) för sådant här.
Jag sitter här och skäms.
Jag sitter här och skäms. Och tittar på Ullared, kanal 5's nya storsatsning. Och skäms. Kikar med ett öga. Jag vill aldrig, aldrig, aldrig åka till Gekås. Vi är nu inne på femte avsnittet av sex, och jag har inte sett en enda normal människa. Det är alltså i Ullared som Sveriges White trash-elit håller till?
-Nämn 70 sätt att tillfredställa en kvinna!
-69an och en tripp till Ullared...
Hohohohohohohoho.
För övrigt, jag undrar om Gekås ledning är nöjd med programmet? Försäljningen lär ju knappast gå upp av det här?
Och en sak till. Hur tänker man om man döper sina tvillingsöner till Tommy och Benny?
-Nämn 70 sätt att tillfredställa en kvinna!
-69an och en tripp till Ullared...
Hohohohohohohoho.
För övrigt, jag undrar om Gekås ledning är nöjd med programmet? Försäljningen lär ju knappast gå upp av det här?
Och en sak till. Hur tänker man om man döper sina tvillingsöner till Tommy och Benny?
Bara en fjortis!
Jag har hittat en ny låt. Som jag inte får ur huvudet. Ja, satan vilken fjortis jag är. Jag vet.
Lady GaGa - Bad Romance
Gråt och grin.
Rabih fick lämna Idol 2009 igår. Idag får vi veta att Tove grät på toaletten, Eddie kramades och grät, Mariette var förtvivlad, Laila grät när Erik sjöng, Erik grät på scenen, Tove grät bakom scenen, och publiken grät. Rabih grät inte iallafall, och om han gjorde det så vet inte kvällstidningarna om det, för då hade de skrivit det.
Kära grannar.
Jag kan minsann också spela musik. Och jag kan minsann också spela musik vid otillåtna tidpunkter. Till exempel före 07.00 på söndagsmornar. Till skillnad från er så har jag dock bra musiksmak. Och laptophögtalare utan bas.
Bäst idag (och alla andra dagar); Takida - Deadlock
Vem fler?
Tittar ni på Bonde söker fru? Det gör jag. Linda Isaksson har jag dock aldrig varit något större fan av, men jag står ut. Tills nu. Människan säger "Vem fler?", när hon egentligen menar "Vem mer?". Inte en gång, inte två gånger utan varje gång! Totalt vansinne, att inte Porseryd säger till henne? Mina öron lider.
Takida är kärlek.
När jag var knappt sexton år hittade jag ett nytt band, som i mina öron gjorde grymt bra musik. Takida. Året var 2003, alltså långt innan de var kända och hade skivkontrakt. Jag fastnade dock direkt, och sedan dess är jag fast. Annan favoritmusik har kommit och gått, men Takida har hela tiden varit nummer ett. Har hunnit med ett antal spelningar, de är bra på skiva, men de är grymma live!!
Det är lite roligt att ha följt dem såpass länge, första spelningen jag såg var sommaren 2004, och visst har bandet förändrats sedan dess. Älskar deras gamla låtar, men även de nya. Det är klart hörbar skillnad mellan de äldre och de yngre låtarna, båda har dock sin tjusning, egentligen kan jag nog inte säga vilka jag gillar bäst.
Att utse en favoritlåt är omöjligt. Det finns, faktiskt, inte en enda låt jag tycker illa om. Vissa ligger mig närmare hjärtat än andra, men alla är underbara på sitt sätt. De första låtarna jag hörde var Score, Jaded och Leave me alone. De är fortfarande perfekta i mina öron, men det har tillkommit en hel del favoriter genom åren. Slänger in ett par stycken nedan, men som sagt, att utse några få favoriter är omöjligt.
Det är lite roligt att ha följt dem såpass länge, första spelningen jag såg var sommaren 2004, och visst har bandet förändrats sedan dess. Älskar deras gamla låtar, men även de nya. Det är klart hörbar skillnad mellan de äldre och de yngre låtarna, båda har dock sin tjusning, egentligen kan jag nog inte säga vilka jag gillar bäst.
Att utse en favoritlåt är omöjligt. Det finns, faktiskt, inte en enda låt jag tycker illa om. Vissa ligger mig närmare hjärtat än andra, men alla är underbara på sitt sätt. De första låtarna jag hörde var Score, Jaded och Leave me alone. De är fortfarande perfekta i mina öron, men det har tillkommit en hel del favoriter genom åren. Slänger in ett par stycken nedan, men som sagt, att utse några få favoriter är omöjligt.
Don't Reach Out (GOHEI 2003)
Stay In The Rain (THORNS 2004)
Give Into Me (Ridin' High Version) (THORNS 2004)
Skämmes.
Jag är en elak människa, jag kan inte låta bli. Låta bli att visa filmklippet som hela media-Sverige pratar om idag. Jag dör, så fruktansvärt pinsamt. Jag satt hemma i soffan och skämdes. Men visst är det roligt? Jag hoppas att Camilla själv kan skratta åt det såhär i efterhand, för skratta åt det, ja det gör nog många...
Calle.
Idol 2009. Den enda av mina ursprungliga favoriter som hänger kvar är Calle, Calle Kristiansson. Och vad händer? Jo, det ska röstas om han får vara kvar eller inte! Vad tusan??! Men ptja, vad gör man. Jag röstar. Och röstar. Och röstar. Gör det du med, 099-414 02, fram till midnatt. Kom igen!
Idol 2009.
Jag är Idolnörd till tusen, tanken att starta en egen Idol-kategori på bloggen har slagit mig, men nja. Det får vänta isåfall. Tycker att årets säsong hittills har varit väldigt bra! Många bra sångare och sångerskor, och många starka personligheter. Minst sagt!
En av årets favoriter, Alexander Eriksson, fick tyvärr lämna igår. Men resten av min personliga topplista hänger kvar. Erik, Calle och Karolina. Vill se minst två av dem i fredagsfinalerna!
Alexander Eriksson - Faithful disgrace
Dubbat är inte min grej.
Lugn kväll ikväll, det är ju söndag. Trött, mätt och seg. P påstår att vi ska se på den dubbade, gotländska filmen på TV4. Kommisarien och havet. Jag är tveksam, mycket tveksam. Såg förra, och ja, skit sammanfattar det hela ganska bra. Dubbat är inte min grej. Varför liksom? Svensk film, av svensk författare, inspelad på Gotland (som ju är ganska svenskt), men med tyska skådisar? Jag förstår inte. Sponsring, I guess, men nej. Det finns inget vettigt alls med det hela. Eller vad tycker ni? Står ni ut med dubbade filmer?
Ikväll visas I denna stilla natt, läs mer här.
Ikväll visas I denna stilla natt, läs mer här.
