Julkalenderhysteri. Första delen av julkalendern sändes idag, den första december. Precis som förra året, året innan det och även året dessförinnan. Vi får kalendern till oss i början av november, knappt en månad innan programmet börjar sändas. Vi får dessutom ganska många kalendrar.

Idag har det varit kalenderhysteri på jobbet. Mängder av mammor med uppgivna blickar och tårögda barn i hälarna kommer in och frågar med andan i halsen om det finns några kalendrar kvar. De tar alltid slut några dagar innan första delen sänds. Så även i år. Man svarar nekande, och mammornas axlar sjunker ännu längre ned, och barnen blir än mer tårögda.

Det gör ont i hjärtat! Man vet ju hur viktig julkalendern var när man var liten. Hur viktigt det var att ha en egen, att få öppna en lucka varje morgon. Kommer inte dessa föräldrar ihåg det? Varje år, varje, är det ett stort antal föräldrar som kommer på först när första avsnittet sänts att de borde köpt en kalender. Och varje år, varje, är det slut. Ja, som sagt. Det gör ont i hjärtat. Jag ska alltid köpa kalendern till Vilhelm så fort den kommit fram i butikerna, alltid!!